I ett öppet brev berättar mamman om sina fördomar mot tonårspojkar – läs brevet som fått tusentals reaktioner




Dela på Facebook

Jeanean Thomas från Cambridge berättar att hennes 6 åriga dotter Peyton ville lära sig att åka skatebord i flera månader men vågade inte för att hon trodde att det bara var för pojkar. Jeanean övertalade tillslut sin dotter att de skulle gå till skateparken efter att hon gång på gång förklarat att det inte finns aktiviteter 'bara för tjejer' eller 'bara för killar'.

Men när de kom fram till parken var det fullt av bara tonårspojkar. Först kände sig både mamma och dotter smått obekväma men Jeanean pratade med Peyton och förklarade att hon har rätt till att vara i parken lika mycket som någon annan.

Mamman berättar för DailyMail att Peyton satte igång att åka framför pojkarna, även då de åkte förbi henne och gjorde trick precis bredvid. Efter hennes tredje försök att åka ner för en ramp kom en av pojkarna fram till henne.

”Jag förberedde mig genast med att säga något i stil med 'Hon har rätt att vara i parken lika mycket som ni', när jag hörde honom säga 'Du har fötterna fel, kan jag hjälpa dig?'
- Han spenderade nästan en timme med att hjälpa min dotter, fast de andra pojkarna gjorde narr av honom.

Här är inlägget mamman publicerat på Facebook, som tack till tonårspojken som hjälpte hennes dotter.

"Kära tonårspojke i skateparken,

Du är antagligen ungefär 15 år gammal, så jag räknar inte med att du ska vara speciellt mogen eller att du ska vilja ha en liten tjej på din skateramp för den delen. Vad du inte vet är att min dotter har velat åka skateboard i flera månader. Jag fick faktiskt övertala henne att åka skateboard inte var någonting som bara pojkar gör. Så när vi gick fram till skateboardparken och såg att den var full av tonårspojkar som rökte och svor ville hon omedelbart vända om och gå hem igen.

I hemlighet önskade jag också att vi skulle gå hem för jag ville inte koppla på min mamma-röst och tvingas argumentera med er. Jag ville inte heller att min dotter skulle känna att hon var tvungen att vara rädd för någon eller att hon inte hade rätt att vara på skateparken lika mycket som er.

Så när hon sa ”mamma det är fullt med äldre pojkar” svarade jag lugnt ”Det spelar väl ingen roll, de äger inte skateparken.” Hon fortsatte att gå nedåt för rampen trots att du och dina vänner for förbi henne och gjorde trick bredvid henne. Hon hann bara åka två-tre gånger innan du gick fram till henne och sa:
”Hej, ursäkta mig…”
Jag förberedde mig genast på att leverera mitt ”hon har lika stor rätt att vara här som er killar”-tal när jag hörde dig säga: ”Du har fötterna fel. Kan jag hjälpa dig?”

Du fortsatte sedan med att spendera nästan en hel timme med min dotter och visade henne hur man håller balansen och hur man styr. Och hon lyssnade på dig: något som de flesta vuxna misslyckas med! Du höll hennes hand och hjälpte henne upp när hon ramlade och jag hörde till och med hur du bad henne hålla sig undan från räcket så att hon inte skulle skada sig.

Jag vill att du ska veta att jag är stolt över att du är en del av mitt samhälle och jag vill tacka dig för att du var så snäll mot min dotter, trots att dina kompisar drev med dig. Hon gick därifrån med en känsla av stolthet och en känsla av att hon kan göra vad som helst. Allt tack vare dig."

Mamman berättar att hon insett att hon var fördomsfull, som att alla tonårspojkar skulle vara bråkiga. ”Tänk på den där tonårsgruppen som föräldrarna säkert tror är bråkstakar och kom ihåg att de säkert är bra människor” säger Jeanean och tillägger att nu går Peyton till skateparken hela tiden.



Dela på Facebook